SWESEC

SVENSKA SÄKERHETSFÖRETAG

Återsamlingsplatsens Dag 7 september

I var fjärde verksamhet saknar medarbetarna en återsamlingsplats vid en utrymning, exempelvis vid brand, bombhot eller gasläcka. Hela 90 % av villaägarna saknar återsamlingsplats om något händer i huset.

Det är mot denna bakgrund som Swesec drog i gång kampanjen Återsamlingsplatsens Dag med ett seminarium den 6 september i Stockholm.

Det viktigaste med den här dagen är att vi vill att alla i hela landet ska ta sig tid att reflektera över vad man ska göra vid en hastig utrymning och sedan se till att man har en fungerande lösning. Det handlar trots allt om våra liv där varje sekund kan vara livsavgörande, sade P.O. Swedérus, projektledare bakom kampanjen, i sin inledning.

Peter Claeson, säkerhetschef Scandic Hotels, berättade om hotellkedjans arbete med både inre och yttre återsamlingsplatser vid olika scenarier. Normalt tänker man alltid återsamling utanför en byggnad, men det kan i vissa lägen, exempelvis vid terroraktion eller ett skottdrama i kvarteret, vara bättre med en inre återsamling, så kallad ”lock down”. En stor utmaning för hotellkedjan är att återsamla människor som kanske aldrig satt sin fot tidigare i den aktuella byggnaden. Han poängterade vidare vikten av att företagsledningen har rätt inställning för att man ska lyckas engagera och motivera alla medarbetarna i det viktiga förebyggande arbetet samtidigt som var och en ska veta vad man ska göra om olyckan är framme. Därför genomgår alla medarbetarna på Scandic Hotels minst två säkerhetsövningar varje år.

Han listade några krav som måste uppfyllas:
- Återsamlingsplatsen måste vara genomtänkt
- Alla måste få plats
- Alla bör vara skyddade så långt det är möjligt
- Återsamlingsplatsen måste ”förstås” var den är
- Återsamlingsplatsen måste vara tillgänglig 24/7
- Man måste kunna samverka med grannar eller konkurrenter vid planeringen av optimal återsamlingsplats

Michael Englund, säkerhetschef Stockholm Globe Arenas, berättade om säkerhetsarbetet vid AEGs 120 arenor över hela världen och framför allt vid Stockholm Globe Arenas som ingår i AEG. Vid en evakuering har arenan olika alternativa återsamlingsplatser. Svårigheten är att det kan röra sig om tiotusentals personer som behöver tak över huvud mitt i smällkalla vintern. De som bor i Stockholm kan givetvis ta sig hemåt, men många har rest hit från landet och från övriga Europa för att se och lyssna på en världsartist. Därför krävs flexibla lösningar där man kan utnyttja olika arenor inom området för att ta hand om evakuerade personer. En kommandocentral med ledningspersonal från polis, arrangör, Stockholm Globe Arenas övervakar information från 500 kameror vid alla evenemang där man blixtsnabbt kan besluta om vilken insats som behövs i en viss situation. Är det frågan om inrymning eller utrymning som gäller? Han nämnde terrorattacken i Paris mot bland annat fotbollsarenan Stade de France där polisen beslöt om inrymning eftersom attackerna skedde utanför arenan. En viktig utmaning för upplevelseindustrin, oavsett var i världen man har verksamhet, är terrorhotet och hur man hanterar den risken, underströk Michael Englund.

Hur beter sig människor vid en brand? Kan man dra nytta av människors beteende? Håkan Frantzich, brandingenjör och forskare vid Lunds Tekniska högskola, ställde dessa frågor till deltagarna och levererade också svaren.

Vad kännetecknar då en utrymning? Enligt Frantzich handlar det om sex faktorer:
- Okänt för flertalet, har aldrig hänt tidigare
- Osäkerhet
- Ofta otydliga signaler, ljud, konstig lukt
- Plötsligt uppkommen situation
- Ökande grad av stress- tiden är kritisk
- Rationellt beteende – även om man inte alltid är effektiv

Ett vanligt beteende är att man fortsätter med en pågående aktivitet (se på TV, arbeta, vänta i en kö, dricka sin öl, äta). Många söker efter mer information – ser vad andra gör, pratar med personal, ser hur det ser ut runt omkring. Andra beteenden är att man räddar värdeföremål, stänger av datorn, tar på sig ytterkläder. Man kan också avvakta assistans på en säker plats (återsamlingsplats). Vissa ägnar sig åt att rädda andra och/eller försöka bekämpa branden.

Han betonade att panikbeteende är mycket mer kopplad till individen och inte ett massbeteende Det handlar inte om att slå andra för att komma fram eller en att starta odisciplinerad flykt mot nödutgången. Det vanligaste beteendet är att människor faktiskt hjälper andra – även om man är osäker eller orolig i stunden. Vid en utrymning är det med andra ord förnuftigt beteende- om än inte alltid så effektivt- som är det vanligaste beteendet. Forskningen visar att personer väljer det kända framför det okända, t ex val av utrymningsvägar. Man går därför hellre ut genom samma dörr som man kom in i.

Hur hanterar man detta?
Frantzich pekare på kontinuerlig utbildning och övning av personalen som kan agera på ett tydligt sätt som en framgångsfaktor i en krissituation. Utrymningsövning till en i förväg bestämd plats (återsamlingsplats) är ett viktigt inslag – inte bara på jobbet, utan även i skolan och i hemmet.

Det viktigaste i planeringen är att utnyttja människor beteende vid planering av brandsäkerhet:

- Tänk på vilka roller olika personer har (ledare)
- Viktigt med tekniska system som stödjer beteendet
- Anknytning: människor väljer det välkända – öva
- Utveckla en brandskyddsorganisation

Det här kostar givetvis resurser och pengar – men som Frantzich sammanfattade det hela:
- Fundera på alternativet…

Marcus Runefors, brandingenjör, adjunkt vid avdelningen för brandteknik, Lunds Tekniska Högskola, har forskat kring dödsbränder i bostäder åren 2011-2014. Nästan 90 procent av alla dödsbränder sker just i våra bostäder. Många dör för att de helt enkelt inte går ut när de har möjlighet. I stället går man upp exempelvis på övervåningen för att hämta en brandsläckare eller ringer brandkåren från samma rum som det brinner i. Under tiden har brandförloppet accelererat och det är försent att ta sig ut. För att minska riskerna för dödsfall finns det en rad faktorer som är avgörande, enligt Runefors. Väl fungerande elsystem i hemmet är en viktig grund. Barnsäkra cigarrettändare, flamskydd av kläder och möbler, sprinklersystem, spisvakt-timer, självslocknande levande ljus.

Återsamlingsplatsens Dag kommer att genomföras varje år första onsdagen i september. Nästa år blir onsdagen den 6 september. Swesec kommer också ta upp utrymningsproblematiken från Swesec-scenen under Skydd 2016 på Stockholmsmässan den 25-27 oktober i år.

Alla-tre